Vi blev riktigt nöjda när vi upptäckte att det var riktigt film på TV:n för en gångs skull… Hitta Nemo. Att man sen har sett filmen ett tiotal gånger tidigare gör inget, det är ju på riktig TV. Lilla E är lite rädd för hajjarna, så vi har suttit tätt intill och tittat. När jag så satte mig vid datorn hördes ett avgrundsvrål; vi måste nämligen titta på filmen kollektivt. Alltså, jag sitter INTE vid datorn nu utan jag tittar – hela tiden. Säkert. På riktigt. Jag lovar.

Idag har jag INTE målat elementet, jag har INTE heller målat väggar i tvättstugan. Lika lite har jag tagit hand om tvätten. (Det var enklare att berätta vad jag inte har gjort, det har nämligen inte blivit så mkt gjort idag.) En kompis från förr kom på husesyn och hade en inflyttningstulpan med sig (lika bra det, vi lär inte få några till våren…) – snudd på årsdagen från det att vi fick nycklarna till huset.

Vi tittade på gamla bilder från studietiden på universitetet och konstaterade att tiden INTE har stått stilla. Stackars jäklar, vad tiden har varit våra kursare onådig. Vi konstaterade syrligt hur alla åldrats, tänk att somliga av våra manliga kursare hade hår på huvudet på den tiden. Märkligt nog verkar vi vara de enda som klarat oss ifrån erosion, möjligen aningen fräschare nuförtiden. Det enda som vi kunde konstatera var en stor skillnad var att vi då, för tio år sedan, drack våra drinkar ute på krogen. Inte hemma i tv-soffan. Inte heller hade vi mysbyxor på, utan var festklädda. Vi har nog oxå dragit ned på rökandet sedan dess… och radion spelar inte Bailando längre. Kul var det iallafall! Vi lovade (som vanligt) dyrt och heligt att träffas snart igen.