… å snart är det baske mig fredag. Det är ett evigt hamsterhjul… allting upprepar sig. Det är bara att hänga med och försöka få den ena veckan att överträffa den andra. Denna vecka har inte bjudit på några större händelser, annat än att höstvindarna har blåst ihärdigt. Sommar gav sig liksom av… någon som längre minns den senaste britt-sommaren? När tusan var det varmt i augusti/september senast? Möjligen 2002…. då seglade jag i Stockholms skärgård den första helgen i september. Några badade, några hade urinvägsinfektion (typ undertecknad). Då var det ganska varmt. Vi sov ute under en svart stjärnhimmel på en ö… samtidigt som enorma finlandsfärjor flöt förbi. Som stora ljuskäglor med avlägsna röster och toner av musik som sedan slukades av mörkret. Å tystnaden återvände. Magiskt.
Varje natt somnar jag med öppet fönster. Jag hör syrsor. En klen tröst. Det är än så länge inga traktorer som plogar snö. Men vänta ni bara, snart står vi där med näsan i kartongerna med adventspynt. Jag tror tillochmed att jag längtar efter Janssons Frestelse o köttbullar – mitt i kräftsäsongen. Märklig årstid, detta…
Ja och vi ska ju hinna ses. Fast det kanske blir lagom med glögg o lussebulle!!!
Hallå där…saknar lite fredagskvällsinlägg. Vad har hänt med att ta ett glas vin och blogga lite. Om man har en blogg får man ju bjuda till.