…var temat för helgen. Familjen W skulle ta trädgården mot oanade höjder och försöka få ordning på den ickebefintliga gräsmattan. Fem säckar gödsel införskaffades, två paket snabbväxande reparationsgräs, mossdödningsmedel och en liten kärra att skjutsa omkring den sistnämnda med. Rustade upp till tänderna med andra ord.

Vi gick loss med alla kartonger & säckar på samma gång och trädgården förvandlades hastigt till ett mörkbrunt jordigt fält. Vi sneglade desperat över staketet, drömmande blickar sökte sig mot den gröna skönheten på andra sidan ‘häcken’. Ett paket frön slängdes ut lite nonchalant, äh va fan – paket nummer två fördelades ut på vårt stampade utomhusjordgolv. Sen vattnade vi, å vi vattnade. Sen ringde Vattenfall och vädjade till oss att stänga trädgårdskranen. Daggmaskarna under marken trampade säkert desperat vatten och höll andan så gott det gick… jag såg att maken sprang runt med den lilla mosskärran som något slags topping på det hela. Nu så… aaaah, nu är det bara att sätta sig ned och invänta den härliga gröna frodiga mattan.

Vi kuttrade lite inomhus på kvällsidan och sneglade ut genom vardagsfönstret. En viss nervositet infann sig i dag, dagen efter, när familjen gjorde inspektionsrundan på tomten. Inte än, kanske imorgon, tröstade vi oss med… tänk om vi skulle vakna imorgon och dra upp persiennen, men allt vi kunde se var högt grönt gräs. Tjockt gräs programmerat att stå emot all mänsklig åverkan… totalt motståndskraftigt mot all human kraft. Familjefar skulle då få göra en heroisk insats… . ‘Backa ungar, pappa ska slå ned ytterdörren’. Jag skulle då dåna en smula av nervositet, men så skulle jag samla mig… säkert har han sett på MacGyver… hur var det nu med SommarHajk – hade de något inslag om hur man forcerar högt frodigt villagräs?! Staffan & Bengt var ju oxå så påhittiga. Vi hinner då tänka; tänk om vi bara hade nöjt oss med EN kartong gräsfrön och EN säck gödsel… allt för att vi skulle få oss en golfgrön gräsmatta. I mitt huvud skulle verkligen gräsmattan bli sådär giftigt grön… appropå golf så uppstod den sinnebilden av att vi läste på gräsfröpaketet. ‘Din nya gräsmatta mår bra av lite toppdressning’. Å jösses vad vi toppdressade – redan INNAN vår nya gräsmatta uppenbarat sig.

…I natt ska jag lägga mig med bekämpningsmedel och vår handdrivna (miljövänliga) gräsklippare under sängen… Jag ska ladda mobilen med direktnumret till Granngården (akut-jour-nummer?) för lite första-gräs-hjälpen-assistans. Nä, bäst att inte hetsa upp sig så gräs(!)ligt!

En annan ordningsregel som en av döttrarna i huset läste om i Vi-i-Villamagasinet (lika bra att de lär sig allt om villalivets mödor & besvär). Hon högläste följande artikel för att mätta familjens informationshunger;

‘Grannsamverkan mot kvarterets alla singlar!’ (slut citat)

Ja, vem har inte hört talas om kvarterets alla mördar-singlar??! Tipset tycks enligt tidningen vara: Ut med saxen och klipp av huvudena på dem, och släng in dem i frysen. Njae, jag vet inte… jag tycker det verkar aningens drastiskt. Vi avvaktar nog alla sådana eventuella aktiviteter…

                                                                         Godkväll,

                                                                                     lilla@